• Fast delivery
  • Large selection
  • Excellent service
Så fodrar du ditt dräktiga och digivande sto
Fodersnack

Så fodrar du ditt dräktiga och digivande sto

Förhoppningen är att efter fölningen ha både ett friskt, starkt föl och ett välmående sto. En väl avvägd foderstat till stoet under hela dräktigheten och digivningen är A och O för att stoet ska må bra men även för att fölet ska få en bra start i livet och utvecklas till en frisk och hållbar häst.


Förbered stoet för betäckning

Redan innan betäckningen är det viktigt att stoets foderstat är väl anpassad till hennes behov. Brist på näringsämnen minskar chansen att stoet blir dräktigt och ökar dessutom risken för att stoet kastar tidigt. Optimalt hull är av största vikt för en lyckad betäckning och fortsatt dräktighet. Ston som ligger över 5 på Hennekes hullbedömningsskala har visats ha lättare att ta sig vid betäckning än ston som är i underhull. Det är även viktigt att se till att stoets vitaminbehov är täckt året om för att säkerställa en lyckad betäckning.

Vitamininnehållet i färskt gräs är högt men på grund av långa vintrar här i Norden behöver lagra vallfoder som hö eller hösilage och ge hästarna det under större delen av året. Eftersom vitaminer inte är särskilt lagringsbeständiga är vitamininnehållet i lagrat vallfoder lägre än i färskt gräs. I vanliga fall täcks ändå hobbyhästens behov av vitaminer av grovfodret. Ett tillskott av vitamin A, D och E kan dock vara fördelaktigt för att säkerställa att avelsstoet får i sig den mängd hon behöver, eftersom behovet ökar under dräktighet och digivning. Det är framförallt under de månader då stoet inte har tillgång till färskt gräs som ett vitamintillskott kan vara aktuellt.

 
Illustration av hullbedömningsskalan efter Henneke et al., (1983).


Näringsbehovet förändras under dräktigheten

Under de första dräktighetsmånaderna är stoets näringsbehov samma som när hon inte är dräktig, eftersom fostret inte växer så mycket i början. Det är under de fyra sista dräktighetsmånaderna som fostertillväxten tar fart ordentligt och det är då stoets näringsbehov ökar. Energibehovet ökar med 15–30 % de sista månaderna av dräktigheten. Även proteinbehovet ökar drastiskt hos det dräktiga stoet, bland annat på grund av fölets skelettillväxt som kräver stora mängder protein. För att täcka behovet av energi och protein är det viktigt att ha ett näringsrikt grovfoder av hög kvalitet. I Utfodringsrekommendationer för häst från SLU rekommenderas ett energiinnehåll över 9 MJ/kg TS och en kvot mellan smältbart råprotein och energi över 8. Eftersom fostret tar mycket plats i stoets bukhåla mot slutet av dräktigheten kan det vara svårt att äta så stora mängder grovfoder hon hade behövt för att täcka näringsbehovet. Då kan det vara aktuellt att lägga till ett näringstätare kompletteringsfoder i foderstaten.

Förutom ett ökat behov av energi och protein ökar även behovet av mineraler under den senare delen av dräktigheten. Det är viktigt att stoet får tillräcklig mängd mikromineraler under de två sista månaderna eftersom fölet under den tiden bygger upp ett lager av mikromineraler i levern. I stoets mjölk finns mycket kalcium men inte några större mängder mikromineraler. Därför behöver fölet lagra in tillräckligt med mikromineraler i levern så det klarar sig fram till det börjar äta fast föda.  


Vad stoet äter kan ha stor inverkan på fölets hälsa

Både underhull och överhull hos avelsstoet har visats kunna påverka fölets hälsa negativt. Föl till ston som varit undernärda under dräktigheten har inte påverkats till en början utan fötts som normalviktiga. Det är senare i deras utveckling man har kunnat se sen utveckling av testiklar, tunnare rörben (den typ av skelett som till exempel finns i hästens ben) och nedsatt insulinkänslighet (riskfaktor för fång). Nedsatt insulinkänslighet har även setts hos föl där stoet istället varit överviktigt. Dessa störningar i fölets utveckling kan ha stor betydelse för dess hälsa och hållbarhet genom livet.

Utfodring av stora mängder stärkelse har visats kunna påverka fölets utveckling negativt med ökad risk för osteokondros (Peugnet et al., 2015). Ett bra riktmärke för att inte överutfodra stärkelse till det dräktiga stoet är att hålla givan under 1 g stärkelse per kilo kroppsvikt per måltid.


Fölets första månader

Det nyfödda fölet har inga stora energireserver så det är viktigt att det får i sig mjölk från stoet så snabbt som möjligt. Den första mjölken som stoet producerar, råmjölken, är näringsrik men det är inte bara näring fölet behöver få i sig med råmjölken. Den innehåller även antikroppar som är nödvändiga för att fölet ska få motståndskraft mot infektioner. Hos många djurslag överförs antikroppar via moderkakan. Så är inte fallet hos hästen, istället måste fölet få i sig råmjölk i tillräcklig mängd för att klara sig. Hästen är en grovtarmsjäsare och är helt beroende av att ha ett stort antal mikroorganismer i grovtarmen som kan omvandla fibrer i grovfodret till ämnen som hästen kan ta upp och använda som energi. Fölet saknar dessa mikroorganismer vid födseln och behöver därför få i sig mikroorganismer från stoet via råmjölken för att kunna etablera en stabil mikrobiota.

Under digivningen ökar stoets näringsbehov ytterligare, då mjölkproduktion är en krävande process. Energibehovet hos stoet är mycket högt i början av digivningen, ungefär det dubbla jämfört med underhållsbehovet. Proteininnehållet i mjölken är högst i början av digivningen (1-3:e digivande månaderna) och sjunker sedan successivt vilket gör att stoets proteinbehov också är högst i början och sedan avtar.


Avvänjning

Avvänjningen innebär alltid en stress för fölet. Ofta avtar tillväxten under en period då kontakten med stoet och modersmjölken inte längre finns att tillgå. Det är bra om fölet har fått möjlighet att äta fölfoder redan när det går med stoet så att det har hunnit vänja sig vid det när det är dags för avvänjning. Det är fortsatt viktigt att fölets näringsbehov täcks under de första åren då tillväxten är hög.

Var noga med att inte glömma bort stoet vid avvänjningen. Det är lätt att allt fokus hamnar på fölet och dess fodring. Stoet behöver åter igen vara redo för en krävande utmaning för att kunna leverera ännu ett friskt föl. Om stoet ska betäckas igen efter fölningen är det viktigt att se till att hon är i gott skick för att klara ännu en dräktighet. Hon måste ha nog med resurser både för att ge fölet vad det behöver men hon behöver också näring själv, och till ett eventuellt nytt föl på tillväxt i livmodern.

Hanna Lundqvist/ 2021-03
Foderrådgivare & Agronom med en Master i Animal Science
hel@hippolyt.se 
079-076 11 90


Rekommenderade produkter till avelston från St. Hippolyt

NaturMüsli Easy Breeder är ett avelsfoder för raser eller individer som inte tål stora mängder stärkelse och socker. Näringsinnehållet är anpassat för dräktiga och digivande ston, utan att tillföra stora mängder energi.

Även Beta-Carotin Mare-Y-Mix rekommenderas till avelshästar. Avelshästars höga behov av ß-Karoten täcks inte med fodret vintertid. Brister kan leda till sen eller svag brunst, försämrad follikelbildning och dålig embryonalutveckling. ß-Karoten bör därför ges avelsston och -hingstar november till april.

Dessa produkter tar vi hem vid efterfrågan, info@hogstaridsport.com


Källor

Chavatte-Palmer, P., & Robles, M. (2019). Developmental programming: Can nutrition of the mare influence the foal's health? Revista Brasileira de Reprodução Animal43(2), s. 168-183.
Henneke, D., Potter, G., Kreider, J., Yeates, B. (1983). Relationship between condition score, physical measurements and body fat percentage in mares. Equine Veterinary Journal 15, s. 371–372.
Jansson, A. (Ed.). (2013). Utfodringsrekommendationer för häst. Institutionen för husdjurens utfodring och vård, Sveriges lantbruksuniversitet.
Lawrence L, Camargo F. University of Kentucky Cooperative Extension Service. Feeding the broodmare: four easy steps.
Möller, J. (2005). Vitamin A och E i relation till hästutfodring.
Peugnet, P., Robles, M., Mendoza, L., Wimel, L., Dubois, C., Dahirel, M., Guillaume, D., Camous, S., Berthelot, V., Toquet, M.P., Richard, E., Sandersen, C., Chaffaux, S., Lejeune, J.P., Tarrade, A., Serteyn, D. & Chavatte-Palmer, P. (2015). Effects of moderate amounts of barley in late pregnancy on growth, glucose metabolism and osteoarticular status of pre-weaning horses. PLoS One10(4), e0122596.
Planck, C., & Rundgren, M. (2005). Hästens näringsbehov och utfodring. Natur och Kultur. Fakta etc.

You will also like this

  • Den äldre hästen

    Läs vår blogg där NAF skriver om den äldre hästens behov. Mycket kunskap och insikter finns om hästen och de behov den har i olika stadier i livet.

  • Magens olika behov

    Prebiotika - Probeotika - Synbiotika Här kan du läsa om den nytta de gör och varför hästen behöver dem. Trikem delar med sig av sin kunskap.

  • NAF snackar mage

    NAF berättar mer om hästens mag- och tarmhälsa, vad som påverkar och vad som kan hjälpa. Tema Mage & Tarm - Bibehåll god hälsa under hösten.

  • Hästens pälsbyte

    Vill du veta mer om hästens näringsbehov vid pälsbytet? Här bloggar Jennifer från St. Hippolyt om ju detta ämne.

  • Förbättrad ledhälsa med kollagen och hyaluronsyra

    Genom att ge din häst med artros fodertillskotten kollagen och hyaluronsyra kan du minska risken för skador och slitage.

  • Foderrelaterad fång

    Här kan du lära dig vad St.Hippolyts foderkonsulent Jennifer skulle råda dig till om du har en häst i riskzonen.

  • Välfärdssjukdom kan drabba din häst

    Om din häst är i riskgruppen så finns välfärdssjukdomar även hos dem. Läs mer om hur du ser det och vad du kan ändra på.

  • Hormonella utmaningar under brunst

    NAF Oestress är ett fodertillskott utvecklat för att ge stöd till ston som upplever besvärliga brunster.

  • Vitaminer till häst - FAQ

    Vitaminer behövs för att hästens kropp ska fungera som den ska. Vi besvarar de vanligaste frågorna.

  • Vimital Fokus

    Hör och se vad Trikem har att säga om varför det kan behövas Vimital, numera Trikems Fokus för hästen med nerverna utanpå.

  • Installning bör planeras - NAF

    När det är dags för att stalla in igen, så finns det några saker att tänka på och planera för. NAF delar med sig av sin kunskap.

  • Vikten av en stark överlinje och muskulatur

    NAF har mycket kunskap att dela med sig av och denna gång handlar det om muskler. Läs mer här.

  • Vatten- och saltbalans

    Med hjälp av NAF skriver vi om hästens vatten- och saltbalans vid träning och varmt väder. Viktig kunskap när du vill prestera på top.

  • Sandkolik

    Sand i tarmen är en av vinterns största utmaningar för oss hästägare. Här tipsar St. Hippolyt om hur du minskar riskerna för din häst.

  • Hösten kommer och med den...

    Övergången från bete är ett foderbyte som man sällan tänker på och hästens pälsbyte är en till av höstens utmaningar för hästen. Vad hjälper?

  • Nytt för magen - Curagest

    Normalisering av tarmfunktionen låter som en bra idé om hästen inte har en stabil mage. St. Hippolyt har något för det.

Powered by Jetshop

Hi, we use cookies to make this site work better for you.

Read more